Klematis-app

Framtagen av

Trädgår'n i Söderfors

Klematis - klätterväxternas drottning

 

Klematis är för många synonymt med stora mörkblå blommor med sammetslyster som täcker en husgavel under större delen av sommaren. Men klematis är ju så otroligt mycket mer. De kan ha i princip vilka färger och former som helst, de kan vara elegant småblommiga eller bära magnifika jätteblommor.

 

Vissa sorter blommar tidigt, andra sent. Somliga bjuder på ytterligare ett förtjusande flor senare under sommaren, medan andra blommar i princip från försommar till höst. Det finns enkla och dubbla blommor, stjärn- och tallriksformade samt blommor som ser ut som klockor eller tulpaner i formen. Flertalet klematis är mer eller mindre vedartade klätterväxter men det finns även örtartade sorter som snarare räknas som perenner. Gemensamt för de allra flesta är de iögonenfallande blommorna i mängder, och hos många sorter även de silvergrå, håriga fröställningarna som är dekorativa även när blomningen är över. Framförallt under vintern när rimfrosten gnistrar i det spröda hårsvallet.

 

Inte bara på spaljé.
Alla älskar klematis, men få vet vilken otroligt användbar växt det är. Oftast ser man den klängande på en spaljé uppför en husvägg. Men klematis kan förgylla trädgården på så många andra sätt. Mycket effektfullt är att plantera klematis bland buskar, träd och perenner och låta de vindlande rankorna vandra iväg på egen hand. Här passar det bäst med sorter som blommar på årsskotten och därför beskärs tillbaka helt och hållet varje år. Särskilt sorter ur Viticella-Gruppen, Texensis-Gruppen och Integrifolia-Gruppen är lämpliga. 
Sorter med intensiv blomning och kompakt växtsätt blir fantastiska i kruka, t.ex. ´Kingfisher´, Pink Perfume´och ´Rebecca´. Plantera i bra jord i stora krukor med ett rejält lager lecakulor i botten. Även som marktäckare har klematis förträffliga egenskaper, t.ex. ´Arabella´ och ´Tage Lundell´. Låt grenarna ligga ner och leta sig vidare över marken.

 

Sortgruppsindelning

 

Det finns ca 320 arter inom detta stora släkte av mer eller mindre vedartade klätterväxter och örtartade perenner, och ytterligare ett stort antal sorter och hybrider. I odling förekommer minst 2500 sorter och mer än 400 av dessa är storblommiga. För att bringa lite ordning bland de ganska skiftande varianterna, delas de in i sortgrupper.

Atragene-Gruppen
Småblommiga, mestadels klättrande växter som oftast blommar under våren och försommaren. Många får ytterligare ett flor senare under sommaren och efter blomningen pryds plantorna i denna grupp av dekorativa fröställningar. I Atragene-Gruppen finns de mest härdiga och tåliga arterna inom klematissläktet. De brukar klara såväl soliga lägen som skugga och passar utomordentligt i naturträdgårdar och kan även användas som marktäckare. De är också mycket lämpliga för odling i krukor som står ute året runt. Det beror på de tunna rötterna som inte är så känsliga för vinterkyla. 
Behovet av beskärning är minimalt. Oftast räcker det med att putsa bort döda växtdelar under våren. Om plantan blivit alltför stor kan mer omfattande beskärning göras direkt efter den tidiga blomningen. Då hinner nya blomknoppar bildas till nästa vår.

 

Integrifolia-Gruppen (helbladig-)
Innehåller icke-klättrande örter och halvbuskar som framförallt blommar under sommaren och hösten. Blomningen är vanligen mycket riklig och vissa sorter har mycket lång blomningstid. Ofta följs blomningen av vackra fröställningar. Grenarnas längd varierar från en knapp halvmeter till tre meter, och de planteras med fördel tillsammans med perenner och andra buskar, särskilt rododendron. Mycket lämplig att låta klänga upp i buskar. Många sorter är också fina snittblommor. Beskärningen är enkel; klipp ner till ca 20 cm höjd på hösten eller tidigt på våren.

 

Tangutica-Gruppen
Klättrande med grenar mellan en halvmeter och fyra meter. Blommar på årsskotten, antingen under lång tid med början på försommaren, eller under kortare tid senare på sommaren. Får efter blomningen dekorativa fröställningar. Många representanter ur denna grupp är både härdiga och mycket tåliga och anspråkslösa. De är dessutom ovanligt torktåliga för att vara klematis. Beskärningsbehovet varierar beroende på sort. Den rena arten kräver endast putsning medan vissa sorter blir bättre med årlig, radikal beskärning.

 

Vitalba-Gruppen
Mycket starkväxande, lämpliga att täcka stora väggar eller murar. Fungerar även bra som marktäckare och klättrande i höga träd. Blommorna är ofta mindre iögonenfallande än hos andra grupper, men en del är väldoftande. Plantorna kan bli ända upp till 12 m höga, och lämpar sig kanske bäst i den lite större trädgården. Blommar från midsommar till sensommar och får vackra fruktställningar som sitter kvar länge. Tåliga och anspråkslösa. Beskär tidigt på våren om så önskas, växtsättet blir tätare om den beskärs till ca en meter.

 

Viticella-Gruppen
Starkväxande med upp till 5 meter långa grenar som blommar rikligt på nya årsskott under mycket lång period, vissa från midsommar och ända fram i november. Oftast mycket tåliga och lättskötta, kan trivas nästan överallt, även i skuggiga lägen. Passar bra på spaljéer och i buskar och träd, gärna barrträd. Får inga silvriga fröställningar på hösten. Beskär kraftigt under hösten eller möjligen tidigt på våren.

 

Texensis-Gruppen
Sirliga, klättrande växter med örtartade grenar som kan bli upp emot 4 m långa. Lång blomning från midsommar och långt in på hösten. Föredrar en varm växtplats i sol eller halvskugga tillsammans med barrväxter, buskar eller perenner. Även fin på spaljé. Beskär kraftigt sent på hösten eller tidigt på våren.

 

Tidiga Storblommiga Gruppen
Klätterväxter med upp till 4 m långa grenar och en blomningstid som sträcker sig från sen vår till försommar. Blommorna är stora och öppna, ofta med en diameter på 10-20 cm. Vissa sorter har fyllda blommor, och somliga doftar svagt. Flera sorter får ytterligare ett flor senare under sommaren (på årsskotten), och de flesta bjuder på dekorativa fröställningar efter blomningen. Den tidiga blomningen kan utebli p.g.a. tillbakafrysning efter en kall vinter, eftersom de blommar på fjolårsskott, d.v.s. blomknopparna bildas året innan. Fin på spaljéer, i buskar och träd och tillsammans med perenner.

 

Sena Storblommiga Gruppen
Klättrande buskar med upp till 4 m långa grenar, som blommar från högsommar till höst på årsskott, d.v.s. nya skott som vuxit ut under sommaren. Blommorna är ofta helt bedårande och upp emot 20 cm i diameter. Det förekommer såväl enkla som halvfyllda och fyllda blommor i de mest skiftande färger. Lämpliga på spaljéer, i buskar och träd samt tillsammans med perenner. Beskär kraftigt på hösten eller tidigt på våren ner till ca 20 cm höjd.

 

Planterings- och odlingsråd

 

Klematis, framförallt de storblommiga sorterna, vill ha god tillgång på vatten och näring. De trivs bäst i väldränerad, mullblandad, näringsrik och fukthållande (men inte blöt) jord. Om vatten tenderar att stå kvar i planteringsgropen utan att sjunka undan, rekommenderas s.k. upphöjd plantering. Gödsla tidigt på våren med organiskt eller vanligt fullgödselmedel, gärna flytande för riktigt snabb effekt. Ett långtidsverkande gödselmedel såsom benmjöl kan gärna läggas ut på hösten.
Klematis kan planteras när som helst under året så länge jorden inte är frusen. Man brukar säga att klematis vill ha ”huvudet i solen och fötterna i skugga”. Detta får nog betraktas som en sanning med modifikation. En vanlig rekommendation är att plantera låga perenner runt plantan för att skugga den nedre delen av stammen. Framför allt hjälper detta till att hålla kvar den viktiga fukten i jorden. Funkia (Hosta) av olika slag fungerar bra och är dessutom snyggt. Undvik riktigt heta söderlägen om det inte finns lätt skuggande träd i närheten. Öster- och västerläge är oftast att föredra men det finns även sorter som trivs bra i skuggigt norrläge.

 

Plantering
Plantan placeras i en hink med vatten en stund innan planteringen så att den är helt genomfuktad. Planteringsgropen bör vara 60 cm djup och lika bred och vara belägen så långt utanför eventuell husvägg att regnvatten kommer åt över hela ytan. Blanda den uppgrävda jorden med lika delar gödslad torvmull och grov sand, grus eller barkmull. Alternativt blandar man jorden med en bra planteringsjord i säck, gärna med inblandning av lecakulor och lera. 
Fyll gropen med så mycket av jordblandningen att plantan hamnar ca 10 cm under jordytan, d.v.s. ca 2 bladpar ska komma under jord. Fördelen med detta är att från den underjordiska delen av stammen utvecklas snabbt nya skott och rötter. Plantan förgrenar sig bättre och får ett större rotsystem som effektivare kan ta upp vatten och näring. Man garderar sig även mot total nedfrysning. Om vintern är sträng och den ovanjordiska delen fryser bort, kan ändå nya skott skjuta fram underifrån på våren.
Beskär till ca 20 cm höjd direkt efter planteringen. Storblommiga sorter bör beskäras hårt även andra året efter plantering. Det här brukar kännas hårt men betalar sig på sikt. Plantan förgrenar sig bättre och rotsystemet blir större. Man ska inte förvänta sig alltför mycket blomprakt de första två åren utan ge sig till tåls. Ge också den unga plantan ett stöd, till exempel en bambukäpp, för att grenarna inte ska brytas av. Och sist, men inte minst, vattna regelbundet för maximal tillväxt.
Tidigt på våren är det bra att täcka jorden runt plantan med kompost, förmultnade löv eller täckbark för att hålla kvar markfukten. Inför första vintern är det klokt att skydda rotsystemet genom att täcka jorden runt plantan med löv och lite granris som håller löven på plats.

 

Beskärningsgrupper
Beskärning av klematis brukar alltid vålla en del huvudbry. Det finns så många sorter och den ena ska behandlas si och den andra så. Men egentligen är det inte så svårt bara man lyckas lägga på minnet när de enskilda klematisplantorna brukar blomma. Utifrån detta delar man in beskärningen av klematis i tre huvudgrupper:

Grupp 1

 

Klematis som blommar tidigt på våren eller försommaren, indikerar att de redan har blomknoppar när våren kommer. De bildar blomknoppar på nya grenar under sommaren året innan och man brukar säga att de blommar på fjolårsskotten (fjolårsved). Dessa sorter behöver som regel bara en lättare putsning av fula eller döda grenar innan blomningen. Ibland krävs ingen beskärning överhuvudtaget. Om plantan börjar bli alltför omfångsrik kan man gallra eller beskära den radikalt för att få den att börja om på nytt. Det gör man strax efter avslutad blomning för att nya blomknoppar ska hinna bildas inför kommande säsong.

Grupp 2

 

De knepiga sorterna är de som både blommar tidigt och sent på säsongen. De blommar nämligen såväl på fjolårsskott som nya årsskott från innevarande år. Här får man hålla tungan rätt i mun. Om man klipper ner dem nära marken så uteblir den tidiga blomningen. Om man inte klipper alls tenderar plantan att bli väldigt risig med tiden. Målet är således att spara levande fjolårsskott men klippa bort döda, samtidigt som man stimulerar tillväxten av nya årsskott genom beskärning. Tidigt på våren gör man därför så här; studera grenarna ingående och leta efter friska, gröna knoppar. På varje kraftig gren klipper man bort döda partier ovanför ett par av gröna knoppar. De allra tunnaste grenarna beskärs vid två par av knoppar ovan markytan, d.v.s. ca 20 cm höjd. Obs: Efter en sträng vinter kan alla grenar ha frusit bort ända ned till marken och då beskärs plantan där. Växten blommar då bara en gång under sommaren på nya årsskott.

Grupp 3

 

Klematis som blommar senare på sommaren, ofta från juli och framåt, bildar blomknoppar under vår och försommar. Man säger att de blommar på årsskotten. De beter sig m.a.o. på samma sätt som perenner. Därför gör man precis som med perennerna och klipper ner dem nära marken tidigt på våren. Spara ca 2 bladpar vilket innebär en klipphöjd av ca 20 cm. Obs: Vid all beskärning av klematis lägger man snittet på grenen strax ovanför ett bladpar, alt. ett par av knoppar.

 

Högaböke Trädgård © 2015